Filmrecension: John Rambo

På fredag har den rykande actionrullen John Rambo premiär på svenska biografer. Men redan i lördags fick Chefarn en förhandstitt på den kommande storfilmen(?).
Som ung hyste Chefarn stor respekt för Sylvester Stallones alterego John Rambo och satt som klistrad framför TV-rutan när halspulsådror, en efter en, skars i bitar. Det ena mordet råare än det andra.
Exakt 20 år efter tredje filmen om ensamvargen kände Stallone att det var dags för en fjärde! Han är inte bara huvudaktör i filmen...han regisserar den också! Här nedan kan du läsa vad Chefarn tycker om hans jobb...

Den som påstår sig vara imponerad över Stallones vältalighet och sätt att övertyga publiken med sitt klockrena minspel ljuger så tungan svartnar. Det är ingen hemlighet att han tillhör Hollywoods absoluta bottenskikt när det kommer till att säga, eller åtminstone uttala, sina repliker. Det är nästan så att man misstänker att alla de slag Stallone fick ta emot av Dolph Lundgren i Rocky-filmen inte fejkades. Att hans neutrala ansiktsuttryck ser ut som på bilden uppe till vänster gör hela filmupplevelsen till ett mörker. Det är sura miner från första sekunden till sista skottlossningen!

Filmen utspelar sig i Burma där den onda militärjuntan våldför sig på kvinnor och småpojkar, skickar ut fattiga och försvarslösa bönder på minfält och avrättar invånarna på det mest hänsynslösa sätt du kan tänka dig.

I en av filmens öppningsscener ses Rambo fånga ormar. Om du var imponerad av Krokodiljägarens snabba rörelser kommer du att vråla upp diafragman när du inser att John Rambo hinner greppa en kobras nacke innan den hugger honom i armen. Oerhört imponerande och dessutom gör karln det helt oberörd!
Innan filmen drog igång hade jag förberett mig på att slappna av fettklumpen i huvudet riktigt ordentligt så jag blundar kort och tar tre djupa andetag när dessa scener spelas upp. Jag är beredd att glömma detta och fortsätter målmedvetet att tänka på att det bara är en film.

Men när Rambo bara sekvenser efteråt fiskar på ett allt annant än traditionellt sätt kan jag inte hålla mig längre. Vem fan väljer att fiska med pilbåge när det finns metspön och krokar tillgängliga?
Behöver jag berätta att han lyckas pricka en fisk med en pil?
Nåja, efter en stunds skrattattack hittar jag åter ett inre lugn och sätter mig till rätta i soffan.
Vi är nu ca 5 minuter in i filmen...

Sylvester berättade på Oscarsgalan att han skulle göra den blodigaste actionfilmen någosnsin för att göra det förtryckta folket i Burma rättvisa.... Tja, inte vet jag om han har den blekaste aning om vad han talar om, rent politiskt sett, men det råder ingen tvivel om att filmen är blodig! Att den ska vara den BLODIGASTE är jag också redo att tro på faktiskt!
Burmas militärjunta målas upp som det ondaste gänget som någonsin existerat och man känner en enorm ilska över de hemskheter de utsätter sina stackars landsmän för. Men det visar sig senare vara ingenting i jämförelse med vad Rambo i sin tur utsätter dem för.
I ett sällan skådat blodbad, som för tankarna till ironifilmen "Hot shots 2", genomför Rambo på egen hand ett regelrätt folkmord då han ensam utplånar HELA militärjuntan. Många familjefäder föll offer för John Rambos killing spree och jag törs inte ens tänka på alla de kvinnor som till följd av denna massaker blev ensamma med barn i extrem fattigdom. Undrar om den tanken någonsin passerat "hjältens" hjärna? "Hur många av dessa har blivit tvingade till att utföra dessa brutala handlingar? Tänk om de, liksom de oskyldiga invånarna, inte haft något val utan fått sina familjemedlemmar hotade till livet för att de inte viljat ställa upp på dessa dåd?"
Nej, jag tror inte det har gett honom större huvudbry.
När den sista av de onda militärerna stupat spelas en mäktig segermelodi upp och en effektfull och dramatisk utzoomning av Sylvester ska få dig att känna att rättvisa har skipats.
Det funkar inte på mig!
Vid ett tillfälle ska Rambo rädda en tillfångatagen kvinna och "måste" då smyga sig på en vakt bakifrån och döda honom (att tillfångata denna man genom att slå honom medvetslös och binda honom är inte ett alternativ). Vår hjälte lyckas med detta, han sätter armarna kring "skurkens" hals och börjar trycka med handen på sin fiendes struphuvud. Asiaten ska precis avlida när Rambo tar till en, om möjligt, ännu mer ohuman metod. Istället för att "bara" strypa honom SLITER han istället halsen i stycken (hur kan en människa göra så?) och släpper sedan den livlösa kroppen till marken. Den vettskrämda kvinnan, som bevittnade det fruktansvärda dådet, verkade mer äcklad och rädd för Rambo än tacksam över att hon blivit räddad!

John Rambo lyckas återigen "nå en seger", men frågorna som alla egentligen vill ha svar på är; Hur många liv har denna man på sitt samvete? Förföljer inte upplevelserna denna sargade man i hans drömmar? Om de INTE gör det, borde han då få räknas som människa? Har han rätt att ta sig friheten att på eget bevåg ge sig ut i djungeln på en oförglömlig dödsjakt? Vad säger FN om detta? Hur försvarar USAs utrikesminister Condolezza Rice alla de brutala och empatilösa handlingar som Rambo utfört när världen upptäcker att en amerikan tagit på sig rollen som "den goda sidans dödsmaskin"? Det är de frågor jag skulle vilja ha svar på i en eventuell uppföljare...

Något annat jag gått och grubblat på är filmens "motto": 
Live for nothing...or die for something!
När jag tänker på det så kan jag aldrig komma på en enda situation där jag ställts inför dessa val. Kan tyckas sällsynt, men jag tillhör den skara människor som på något underligt sätt alltid lyckas hitta en mening med tillvaron och hoppas att jag aldrig ska behöva känna på samma sätt som John Rambo.

En slumpmässigt utvald replik ut filmen:
John Rambo: "Fuck the world!"

John Rambo är en vansinnigt våldsam film. Om du gillar filmer med urusel dialog, att titta på blodiga kroppsdelar som flyger och en alldeles för gammal gubbe som just så pass kan uttala sitt modersmål rätt, då är detta filmen för dig!

(Mitt i filmen får jag en mysig flash back till serien Family Guy som på ett fantastiskt sätt gör narr av Stallones Rocky-karaktär!
En kvinna säger till Rocky: -But Rocky, the fight is on Mars!
Rocky: - That means there's no oxygen for him either!
Kvinnan: Rocky, you can't win! You're sixty years old!!

Fantastiskt....)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0